Kär är jag allt

Space bound
Åh.
Jag hatar att jag saknar dig & jag saknar dig så mycket att jag hatar mig.
Fuck allt
Jag var så obeskrivligt lycklig i slutet i Sol & halva sommarlovet. Jag hade allt. Pojkvän, världens bästa vänner, chill med allt hemma, & hade precis fått börja idrotta (dock inte trampolin). Nu har jag inte mina vänner vid min sida på samma sätt, jag har ingen pojkvän att luta mig mot & allt är bara cp.
Linnéa Pettersson, Moa Hammarbäck, My Cullander Brohlin, Magdalena Woodhouse, Jennifer Rydell, Rosanna Tikka Holmström, Fanny Pettersson, Lovisa Thambert, Ella Johansson är de bästa som finns & jag skojar verkligen inte. Så sjukt bra. Åh vad jag saknar Bergaskolan & oss. Jag älskar er.
Fanny Ella jag Jennifer Magdis Moa My Rosanna. Linnéa Lovisa Emma är ej med på bilden.
Hatar svackorna
Så äckligt att han nu också vinner på det här. Han är glad & går med vinsten i behåll. Han får allt han vill ha. Så ligger jag på botten utan att förtjänat det. Men vad ska man göra. Han förstår inte att han gör fel. & framför allt, han bryr sig inte.
Som man borde eller som man vill?
Istället för att haka upp sig på allt man inte längre har eller går miste om, ska man tänka på allt det bra man faktiskt har. Och att man aldrig är ensam. Aldrig. Det finns alltid nån som upplevt samma eller värre. Och inte låta känslorna ta över, utan hålla huvudet kallt. Men precis som jag skriver här, så finns det så mycket man borde göra. Tänka med hjärnan & inte med hjärtat. Men samtidigt är det ju känslorna & hjärtat man borde lyssna på eftersom det är då man faktiskt mår bra. Att man gör det känns rätt vilket resulterar till att man får ett välmående man uppenberligen inte fått om man pressat bort känslorna & lyssna på hjärnan & göra det man borde. En jobbig balans som man själv kan ha svårt att avgöra vad som är rätt i olika situationer. Där är det bra med vännerna. Som ser från ett annat perspektiv men som samtidigt förstår hur man känner. Vänner är det finaste man kan ha & man ska vara försiktig att inte förlora dom för det är nåt man har livet ut.
Motgångar gör en starkare.
"En gång i tiden var du min, men nu är du bara en dröm"
Hej hej. Igår åkte Moa hem till sig, dvs jag sov själv. Gillar inte att sova själv. Eller gillar inte att sova alls. Varje natt sedan Maco gjorde slut med mig har jag drömt om honom. Snart två veckor. & det lär ju inte sluta på ett bra tag.
Jag drömmer att han tar tillbaka mig & att allt är bra eller att vi i alla fall är vänner & att jag får svar på allt. Drömmarna är så verkliga. Jag säger det jag skulle sagt i verkligheten & det är samma sak varje natt. Jag hatar det. Jag hatar inte att drömma & för en stund vara lycklig, så klart, men att varje morgon börja dagen med att upptäcka att vi inte alls är tillsammans & att jag bara drömt. Det är inte kul.
Pojkvän
Fast ju mer jag är med Maco, ju mer saknar jag honom :( Vill ha honom här nu :(
Jaja :) Kisses :-*
...
Men ska ut nu. Och träffa Moa.
Bästa vän
I morse när jag vaknade hos Jennifer låg jag kvar länge i sängen & började tänka på vilka mina bästa vänner är. Eller liksom vem som är min bästa vän, näst bästa osv. Hahahaha vad fult det låter nu när jag skriver det (x
I alla fall. Sen tog jag upp det i skolan med Moa & Linnéa. De fick mig att inse att den man mest umgås med & snackar med måste inte vara ens bästa vän. Egenltligen handlar det kanske mer om nåt man byggt upp osv. Nån man kanske varken är så mycket med eller pratar med, men den man vet att man kan ringa mitt i natten eller den som ändå alltid finns där i baktanken.
Tillbringade 6:an & 7:an med dessa flickor. Så underbarast!
u s c h.
Vet inte vad jag ska ta mig till. Och fattar ingenting. Förstår inte flickans värderingar. Spritter i hela kroppen så fort jag ser henne eller tänker på allt. Vill då bara slå henne. Har som sagt så mycket jag vill skriva men kommer ångra det sen. Fast vadå ångra liksom. Jag har inte gjort nåt fel. Tvärt om.
Det jobbigaste är att hon säkert tror hon fattar, men det gör verkligen, verkligen inte. Ååååååååååååh. Typ sitter & skakar nu för jag blir så arg! Och ledsen. Och besviken.
Går & hänger mig själv nu. Hej då.
Nonchalant
Men nu känner jag inte för att skriva mer för ju mer jag tänker ju jobbigare blir det :) Vill bara gå & lägga mig nu & inte vakna på läääänge. Så jag tror jag ska gå & göra det.
Åh vad jag bara vill skriva av mig men jag kan inte hänga ut nån i bloggen. God natt.
Saknar
Feeling good
Själv mår jag rätt bra för tillfället :)
Kom just på att jag skriver aldrig i min blogg om hur jag mår, vilket man kanske iof kan se i mina inlägg, men inte alltid. Kan bero på att jag har ingen aning om vilka som läser den, eller jo en del vet jag, men ja vill ju inte öppna mig för vem som helst liksom :)
Jajaja töntigt inlägg :D Nu har jag inget mer att säga. Puuuuuuss!
Bäst
Vet inte vad jag ska skriva för jag kan inte sätta ord på hur mycket dessa betyder för mig. Och allt ni gör för mig. Asså ah. Damp :D
Flumm
Det känns också som jag gjort mig lycklig på andras bekostnad & det är verkligen det värsta jag vet.
Jag saknar Linnéa. Jag har märkt att hon är min svaga punkt. Jag kan inte hålla tillbaka tårarna när jag ser henne gråta eller må dåligt. Och om nån säger nåt om henne tar jag åt mig som attans. Och jag bara sjunker när jag inte har henne vid min sida. Under de senaste åren när jag mått som sämst har bland annat varit för jag trott jag inte haft henne.
Att vara nöjd
Ju mer man tänker på ens svakheter eller över huvet tagt negativa tankar om sig själv, både insida & utsida dvs både utéende & personlighet, destå mer bekräftar man ju att det faktiskt är så. Därför ska man inte tänka eller lägga märke till allt dåligt med en själv, utan man ska lyfta fram allt det bra. Inte för att det är första gången liksom man hör nån säga att man inte ska tänka hur dålig man är utan man ska tänka på det bra, men det är verkligen så. Det gäller ju att hitta där man är nöjd med sig själv, & varför inte bara vara det på en gång i stället för att göra en massa åtgärder först? Det man egentligen hela tiden söker efter är ju att bli nöjd. Så klart det inte är så enkelt som jag fick det att låta nu, men det är alltid en början. Dålig självkänsla & självförtroende drabbar ju bara en själv & det blir en ond ckel.
Bild jag tog för några år sen på tåget på väg till en tävling.
,
<3
Allt känns så snuuuurrigt just nu. Saknar min äälskling :(
Jag lever bäst!
När sommarlovet började ta slut tyckte jag att jag hade hunnit med aldeles för lite. Men jag upplevde ändå så mycket! Åh gud vad jag saknar det.
Sen på hösten blir alla ledsna. Fast inte jag :) Inte nu. Förra hösten var verkligen sämst för mig. Usch på det. Men man ska leva i nuet & inte tänka på vad man kunde gjort eller vad som kommer att hända. Jag är typ så. Jag lever mycket & nuet & uppskattar allt jag har & ja, hur bra man har det här jämfört med andra länder & sånt. Så klart det blir en vanesak att man tar saker för givet men jag är ändå hela tiden medveten om att jag har det faktiskt riktigt bra med liksom rinnande vatten & allt det (x Haha jag låter som en vuxen :D Men det är ju sant! :) Samma att jag tänker väldans mycket på möljön. Eller okej det finns ett undantag när jag verkligen inte tänker på miljön & det är när jag duchar :D Duscha kan jag göra i evigheter. Men annars så! :)