linneaagren

Just nu sitter jag & är lagom trött eftersom jag gick & la mig vid tre i eftermidags & vaknade åtta timmar senare vid elva. Så jag gick ner & åt middag & nu sitter jag som sagt här & kan inte riktigt sova.

Idag (eller ja, enligt klockan var det snarare igår), hade vi dels Lucia & sen lite grejs i skolan som jag bara var med på en stund, för sen skulle jag till sjukgymnasten. Jag får ju börja träna det jag kan. Och jag märkte efter det besöket att jag trott det har varit skruvarna i ryggen eller svullnaden eller nåt liknande som liksom tagit emot när jag gjort vissa rörelser som jag i & för sig får göra, men som jag ska vara lite försiktig med. Men det var inte som jag trodde utan det var bara musklerna som inte använts på två månader som då är aningen stela ;)
Det är otroligt läskigt hur ovig jag har blivit. På riktigt. Innan operationen kunde jag gå ner i spagat & var typ näst vigast i klassen tror jag. Jennifer är vigast.
Jag har aldrig träffat på nån som är så ovig som jag är nu. Jag är onaturligt ovig känner jag. Haha sämst. Men jag får som sagt börja styrketräna & förmodligen strecha också. Skönt. Lägntar massor till jag får börja hoppa igen. Och det är en otrolig frihet att få springa nu & sitta som jag vill osv.

Lyckat